Ofta hör man om barns oro för monster under sägen och hur föräldrarna försöker bevisa att det inte finns på riktigt, hur man använder nattlampor för att rummet inte ska bli för mörkt och läskigt och hur man tittar runt för att visa att det finns ju inget där. Men sällan har jag hört någon säga att barnen behöver tas på allvar för det de ser mycket väl kan vara på riktigt. För vuxna vet inte allt och ser inte allt.
Den största utmaningen är att som icke-medial förälder kunna bemöta sitt mediala barn på bra sätt. Personligen tycker jag att grunden för detta är att alltid lita på sitt barn och att ta barnet på allvar. Om ett barn säger att det finns något där, ja, då finns det där oavsett om man själv kan se det eller inte. Genom att göra det så lär man barnet att det den ser, hör och upplever är på riktigt. Jag vet själv hur svårt det kan vara att kanske framför allt möta sin egen rädsla för det man själv inte kan se. Att tänja på gränserna för sitt egen tro eller vetande är en enormt stor utmaning.
Är man själv medial så är det lättare att möta ett barns upplevelser. Man kan bekräfta och förklara. Här blir den stora utmaningen istället att förklara för barnet att inte alla kan se och höra. Förr eller senare kommer det att komma någon som ifrågasätter och tycker att mediala personer bara är påhitt och trams. Att ge sitt barn styrkan att fortsätta tro på sig själv och sina upplevelser oavsett vad andra tycker eller tänker om det.
Medial förmåga kommer och går hos barn. De barn som inte är menade att vara mediala växer förmågan bort hos tidigt. De som ska vara mediala kan ha viloperioder då förmågan ligger i träda i väntan på att bli återuppväckt. En viktigt del för att kunna återuppliva sin mediala förmåga är dock många gånger just tron på sig själv. Att det man ser och hör är på riktigt, även om andra omkring en tycker det är bara knas och fantasi.
Så om du möter ett barn som säger att den ser ett spöke eller kanske har en låtsaskompis. Våga säg till barnet: jag lyssnar på dig och jag tror på det du säger. Det är något som verkligen kan skapa skillnad.
Tack för att du tittade förbi!!!
Kram
Rosemarie
Völvans väg 