Att ha andevärlden som lärare

Andevärlden har lärt upp mig till att bli en völva, men vad betyder det egentligen?

För att vara helt ärlig så hade jag inte en aning om att jag på något vis skulle vara medial mer än att jag ofta hade drömmar som helt klart handlade om andevärlden. Speciella hus och platser som ständigt återkom liksom djur som jagade mig i drömmarnas landskap. Vad dessa drömmer egentligen betydde hade jag oftast inte någon som helst aning om. Det var dock klart och tydligt att andevärlden försökte säga mig något, för jag har alltid vetat att andevärlden finns någonstans.

Intresset för andevärlden har dock funnits där. I många år studerade jag religionsvetenskap, medeltidshistoria med inriktning på det religiösa livet i medeltidens Europa och vikingatidens religion och kultur. Jag har till och med en magisterexamen i religionsvetenskap. Jag studerade för det kändes rätt där och då, men utan en aning om vart det skulle leda mig. När första barnet kom så slutade jag med studierna och la dem bakom mig som ett avslutat kapitel i mitt liv.

Så en dag var det dags för mig att upptäcka min mediala förmåga. I drömmarna hade jag en längre tid fått budskap om att stora förändringar skulle ske i mitt liv. Men inte fattade jag vad dessa förändringar skulle vara för något och aldrig hade jag kunnat gissa att det på något sätt skulle ha med andevärlden att göra. Så jag lullade runt helt ovetande om vad som skulle komma… trots alla förvarningar.

Sen satte det igång och det var rent ut sagt lite som att gå genom helvetet för att bli en annan person än jag var innan. Allt förändrades, hela jag gjordes om till en ny person. Låter det läskigt? Ja, det var nog ändå tur att jag inte visste vad som skulle ske i förväg för då hade jag nog sprungit åt andra hållet, men nu fanns egentligen inte det alternativet. I min lilla värld finns det bara en väg och det är framåt. Att hur jävligt saker och ting än må vara: att alltid gå framåt… det är väl det alla tidigare liv som krigare och soldat har gett mig… att alltid gå framåt över slagfältet.

Jag var tvungen att göra upp med det liv jag levt hittills för att kunna börja om på nytt med ett annat liv. Den städningen var tuff, men med facit i hand, väl behövlig. Och det var då som jag insåg att jag faktiskt hör andevärlden. Jättefånigt egentligen för jag har hört dem hela mitt liv, men förstod aldrig att det var andevärlden… jag trodde alltid att det var mina egna tankar. Så den stora förändringen var väl att lära mig märka skillnaden mellan mina och andevärldens tankar.

Så frågade andevärlden om jag ville bli en völva och jag tackade givetvis ja. Därefter började de lära upp mig. Upplägget är enkelt… jag frågar och de svarar. Oftast så leder de mig in på olika ämnen genom att se till att jag hör eller ser något som får mig att börja fråga. Jag fick lära mig att spå ödesvägar och att förstå ödesväven. Den är mäktigt och flera år senare så lär jag mig fortfarande nya saker om den. De har lärt mig hur andevärlden fungerar, vilket syfte den har… och vilket syfte vi i den fysiska världen har. Att se världen ur andevärldens perspektiv, vilket är något helt annat än vårt vårt mänskliga ”jag måste tjäna pengar och undrar vad vi ska äta till middag idag”-perspektiv.

Foto av HoliHo pu00e5 Pexels.com

Jag har fått äran att möta och tala med andeväsen av alla möjliga och omöjliga slag. Till och med en del som normalt sett inte talar med människor. Alla ha de hjälpt mig att skapa en bild av hur världen fungerar. Vissa saker har känts helt självklara, andra har varit stora nyheter och en del har varit lite svåra att ta till sig. Men med ett öppet sinne så har allt detta ändå blivit ett självklart liv för mig.

Min mediala förmåga handlar inte om att ta in andar och fråga om budskap eller hälsningar från andra sidan. Istället är det just att se världen ur det stora perspektivet och att hjälpa människor som gått vilse i denna värld att hitta rätt igen. Ödet har alltid varit självklart för mig, men att inse hur otroligt uppstyrt vissa saker kan vara har även förvånat mig. Ödet är en enorm kraft som styr över alla andeväsen i detta universum. Det förenar oss och ger vår existens mening, samtidigt som det ständigt utmanar oss.

Jag har alltså aldrig gått någon kurs eller läst någon bok om medial förmåga utan allt jag kan och vet det kommer från andevärlden. De är mina enda lärare. Så hur har det varit att ha dem som lärare? Tja…. de är bra lärare om man kan ta deras metoder. De tror mycket på praktisk erfarenhet så med jämna mellanrum ser de till att jag upplever och gör saker som på olika vis testar mig och utvecklar mig. Att misslyckas är en lika självklar del av att lära sig som att lyckas. De förklarar dock alltid varför saker och ting blev som det blev. De är också alltid där och stöttar mig oavsett om jag lyckas eller inte. Ibland är de hårda. En och annan utskällning har jag fått… flertalet gånger. Ibland skäller jag ut dem också…. sen skrattar vi tillsammans. Andevärlden har tålamod och förlåter. Huvudsaken är att man faktiskt också lär sig något… framför allt ödmjukhet och kärlek.

Jag skrev att jag blivit en ny människa och det har jag. För t ex 10 år sedan hade jag aldrig stått ut med att leva med coronapandemin. Det hade knäckt mig totalt att leva med risken att insjukna, att leva med isoleringen och att inte besöka en endaste fysisk affär på över 1 år. Begränsningarna hade tärt enormt, men tack vare andevärldens träning så har det fungerat riktigt bra. Rädslan finns där men inget jag tänker på. Begränsningarna har öppnat nya möjligheter och prioriteringar istället.

Nu förstår jag saker i mitt liv på ett helt annat sätt och det är enklare att ta alla svåra saker jag varit med om i livet för de har fått en mening. För så är det. Livet behöver utmaningar och prövningar för att bli meningsfullt. Och glädjeämnena i livet har fått en djupare och starkare betydelse de också. Kärlek har fått en ny betydelse för mig.

Från morgon till kväll och även på natten talar andevärlden med mig. Vi pratar om livet i andevärlden, den fysiska världen, vi pratar om morgondagen, gårdagen och varför saker och ting måste vara så komplicerat. Vi pratar nonsens och drar snuskiga skämt. Vi tittar på film tillsammans och diskuterar handlingen, vi samtalar om världens framtid och hur allt blev till. Stora ämnen och allmänt nonsens blandas om vartannat och till slut släcker jag lamporna och önskar alla andeväsen som befinner sig i detta hem en god natt. En ny dag med nya insikter och lärdomar väntar sedan och jag är alltid lika nyfiken på vad som kommer härnäst.

Tack för att du besökte min sida och läst mina ord! Varmt välkommen åter!

Kram

Rosemarie

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: